Sverige är en framstående rymdnation. Industri och akademi är internationellt erkänd och deltar i en rad internationella samarbeten. Sverige bidrar med nyckelkompetenser till internationell rymdverksamhet, liksom har en egen förmåga.
Den svenska rymdpositionen har byggts upp genom en nära samverkan mellan stat, forskning och industri. Sverige var här tidigt ute med långtgående satsningar. Statliga satsningar har sedermera bidragit till kommersiella framgångar och nya möjligheter för svensk industri.
Dock har Sveriges rymdbudget under lång tid varit i det närmaste konstant i absoluta tal, och därmed urholkats över tid. Sveriges befolkning och ekonomi har växt. Den globala rymdverksamheten har växt snabbt och de internationella samarbeten på rymdområdet där Sverige medverkar har ökat i omfattning. Rymdstyrelsens internationella åtaganden och uppgifter har växt och myndigheten har drabbats av kostnader för bl.a. valutakursförändringar.
SAI arbetar aktivt för att påtala behovet av ökade satsningar inom rymdområdet från svenska staten samt påvisa konsekvenserna om så inte sker. Detta sker både genom att driva debatt om frågan och genom möten med politiska företrädare från alla läger. Ett exempel på debatt är den bifogade debattartikeln som publicerades i Svenska Dagbladet den 29:e april i år.
Dagens anslag räcker inte till
I sitt budgetunderlag för åren 2020-2022 begär Rymdstyrelsen en anslagsökning om 150 miljoner kronor per år från 2020 och framåt samt ett engångsbelopp om 150 miljoner kronor för år 2020, samt ytterligare 6 heltidstjänster för att ta vara på möjligheterna i de europeiska samarbetena och kunna fungera som en sammanhållande rymdmyndighet. Detta är vad som krävs för att bevara status quo.
Utan äskad anslagsökning blir det hårda prioriteringar med så långtgående konsekvenser att myndigheten pekar på att dagens programdeltagande behöver omvärderas. Prioriteringarna omfattar en mix av. Även den bästa mixen av åtgärder leder till irreversibla konsekvenser för forskargrupper och företag.
Resurserna svarar inte mot rymdstrategin
Målen i den nationella strategi som riksdagen antagit eller den långsiktiga strategi Rymdstyrelsen tagit fram nås knappast med dagens anslag. En uppskattning från branschens sida är att en anslagsökning om ca 300 miljoner kronor årligen skulle krävas för att Sverige skall kunna tillgodogöra sig möjligheterna i de internationella rymdsamarbetena och kunna leva upp till de olika ambitioner som pekas ut i rymdstrategin.
Tiden rinner ut
Sveriges ambition i internationella samarbeten är idag ifrågasatt. Trots en rymdstrategi uppvisar Sverige ingen tydlig långsiktig ambition vare sig nationellt eller internationellt. Detta är olyckligt då vi idag har angelägna samarbeten och processer som kräver ett aktivt deltagande från Sveriges sida för att komma vidare. Om så inte sker riskerar svenska företag att permanent stängas ute från dessa områden. Utan deltagande i internationella program stängs industrin ute från fortsatt affärer och ett stort antal svenska högteknologijobb är i fara.
Tre exempel:
- Klimat – Europa, EU och ESA storsatsar nu på att från rymden övervaka och förstå vad som händer med vårt klimat. Copernicus-programmet planeras att utökas med ytterligare kapacitet och speciella satsningar görs för den Arktiska regionen. Det ter sig självklart att Sverige som ett land i framkanten av klimatarbetet, tillika framstående rymdnation, bidrar ansenligt till uppbyggnaden av dessa system.
- Tillgång till rymden – Sverige är sedan sjuttiotalet en part i det europeiska bärraketsprogrammet där vi har en nyckelroll i att tillverka motorteknik. Europa har gemensamt satsat på detta för att kunna ha ett eget oberoende tillträde till rymden, utan att behöva vända sig till USA, Ryssland eller de aspirerande rymdmakterna Kina och Indien. När nu Europas rymdministrar åter skall träffas i november står i stort sett alla länder bakom ambitionerna i programmet förutom Sverige.
- En svensk rymdbas – Den snabba utvecklingen av satelliter gör att storleken minskar. Idag kan en satellit vara stor som en skokartong och därmed skjutas upp även med små raketer. Vid Esrange utanför Kiruna finns idag en raketbas som är väl positionerad för en sådan roll om ytterligare satsningar görs. Samtidigt ökar konkurrensen från bl.a. Norge och Storbritannien som ser samma möjlighet och vill komma först med en egen satsning. Här har Sverige tidigare haft ett försprång som nu raskt håller på att gå förlorat.